Förklaring krävs antar jag.
Sälja Stubberudshaget??? Vad är det för jävla dumheter nu då?
Stubberud som har varit mitt paradis sedan den dagen vi hittade det här ute i vildmarken. Från första stund så sa jag att här ska jag bo tills de bär ut mig med fötterna först. (En oskriven regel hur man bär ut en döing ur ett hus)
Här har vi haft så in i helsicke roligt!!! Fester som inte varit av denna värld...hahahaha! Den ena stollen efter den andra har dykt upp här. Här har det ALLTID varit full fart och gapskratt!
Jag har grävt, målat ,spikat upp innerväggar, burit stenar och slitit som ett djur med allt. Kjell tagit ner skog och huggit ved m.m m.m. Men då när vi köpte paradiset så var jag frisk och jag orkade hur mycket som helst!
Men så kom livet emellan på något underligt vis!
Jag orkar inte driva denna trädgård på 7000kvm längre. Kroppen håller inte. Jag tänker inte låta det växa igen heller för då skulle jag inte må bra då heller. Har man stor trädgård så måste man orka sköta den. Jag gör mysiga sittplatser överallt, vid bäcken, i björkdungen, på verandan, på gräsmattan, i paviljongen.....överallt, men jag hinner aldrig sitta där!!!
Så att starta ett skogscafé var ingen bra idé. Då skulle jag ju få ÄNNU mer att göra! Jag ORKAR inte!!! Men jag förstår tanken, men det är inte ekonomin det hänger på.
Här får jag väl knycka ett uttryck från Johangoan: Pengar är ingen trång sektor!
Djuren har ju haft sitt paradis här också. Katterna har mumsat på både sorkar, möss och fåglar. Challe har gått som en kung här på gården och hållit koll på alla djur i skogen som den värsta konstapeln, men det kan han inte längre. Han måste stå bunden, så han inte rymmer till sin f.d kompis som bor ett par kilometer härifrån. Ett öde värre än döden för denna frihetsälskande, snälla , underbara hund.
M-eli kommer att fixa lägenhetslivet för hon är en riktig meskatta!
Men den som kommer att få det svårast är Magnus. Hur ska han kunna anpassa sig till en lägenhet? Det bästa vore om han kunde ingå i husköpet.
Sen har andra jävla skitproblem dykt upp också. Jag har en reumatisk sjukdom som gör min hud superkänslig för sol. Jag får stora vattenblåsor som kliar som helvete, går sönder och blir infekterade. Dessutom så tål jag inte mygg. Av samma anledning och med samma symptom. Hela min kropp är full av ärr efter infekterade sår!
Sol och mygg är oundvikligt när man bor här. Jag kan helt enkelt inte bo här längre!
Ärr efter myggbett och snart väntar nya bett...jag får panik!
Kjell vill heller inte bo här. Han har firman i stan och tycker det är ganska bekvämt att bo i lägenheten i stan.
Jag håller med Lojjan....det är förbannat sorgligt!
Lojan skrev: "orkar man inte så orkar man inte å då är det inte värt det"
Tack goa Lojjan! Du har fattat grejen!
MEN....jag är inte BARA ledsen över att behöva lämna detta! Ny plats att bosätta sig på, nya möjligheter, nytt liv....det kommer alltid fram något positivt om man letar lite! Dä årner säj....dä gör dä allti!!!
jaa.. int e det kul inte.. men kanske nödvändigt och då e det ingen ide att vi andra säger :men nej vad jobbigt. .ja självklart. jag hoppas av hela mitt hjärta att du kan få det att funka och att du hittar en lägenhet där du kan trivas så gott det går. och ta hand om dig själv.. sen finns min trädgård här om du får tråkigt. jag står till ditt förfogande. .en massa kramar och jättetack för att du finns.
Hej Maria.Avsked är aldrig lättsamt men i ditt fall så får du nog tänka på din hälsa.Det kommer alltid nya utmaningar och möjligheter.Allt blir nog bra till slut ska du se.Många kramizar Monka
Tänker på dig. Kram. Faster.
Ja jag håller med i kommentarerna här. Och i din blogg. Din hälsa måste gå först och önskar dig lycka till. massor med kramar
Förlåt,förlåt! Inte menade jag att du skulle slita ut dig på trädgård och allt annat som hänger med , när man har hus och trädgård så stor som eran!
Det finns fina lgh som du säkert efter en tid kommer att älska. Du kan lägga din kreativitet och energi på andra saker!
Men det känns säkert skit att lämna det fina huset.
Skönt att du har tagit beslutet, för det var säkert inte lätt!
Tänker på dig och skickar bamsekramar till goaste Maria!
Kära Maria änn en gång är jag stolt över dej.Du är en god tjej som inte bara tänker på dej själv.Japp jag sa det redan när du gjorde dig av med Bosse för att du inte fixade att sköta honom.Oh nu gör du dig av med Stubberud för att du inte ska förstöra det.Jag beundrar dig,du är stark o klok o ser till allas bästa.Goo girl.
kraaaaaaaaam
Tänker på dej!
Klart man förstår när kroppen inte räcker till.
Du e stark å verkar vara så go!
eller förstöra sig SJÄLV e nog mer rätt
