yrvette

Lillemor hade skrivit i sin blogg vilken klippa jag var! Jomen tjena! Just en snygg klippa som somnar när jag borde finnas till för henne och stötta henne när hon är orolig för stackars Nellie-pelli!
Vi låg i soffan, såg på Mamma Mia och åt godis, allt för att försöka tänka på annat än Nellie på operationsbordet.
Jag vaknade nyss och upptäckte att jag var nerbäddad i soffan, tv:n avstängd och Lillemor var borta. Hon hade gått upp och lagt sig, säkert ganska så irriterad på mig för jag har säkert snarkat och överröstat filmen så att hon inte kunde se klart den........ Suck...vilken klippa och schysst kompis man är!!!


Nu ligger hon och sussar sött i Kjells säng. Ja, alltså....Kjell bor i sin lägenhet nu....så tro inget annat!!!
Telefonen har INTE ringt! Puh....det måste betyda att allt gått bra med Nellie. De skulle bara ringa i natt om det var några problem, annars skulle de ringa efter ronden i dag.
Tack gode gud för det!!!

Det får bara inte hända Nellie något!!!! Måns var otröstlig igår. Han har varit med om så mycket sjuka hundar och katter så han trodde ju det värsta igår. Han grät i telefonen och ville komma hit för att få vara med mamma och Nellie.....gullegubben!


Fy farao vilken pest och pina det är när ens djur är sjuka! Det är nästan värre än när barnen är det. Barnen kan man i alla fall prata med och fråga om de har ont, men ett djur strävar på som vanligt för att inte visa att de är sjuka.
Jag fick lära mig i går att hundar gör så av nedärvd instinkt. De gör detta för att inte visa sin svaghet inför andra rovdjur, vilket då skulle leda till att de vore ett enkelt byte för dem.
Men fatta vad hon borde ha lidit! Hela magen var fylld av en varig enorm livmoder....som nu troligtvis har spruckit också! Men Nellie har varit glad och inte med en min avslöjat hur fruktansvärt ont hon haft!